Hopp til innhold

– Liten interesse for samisk språkkurs

Selv om pengene er til stede, så er det få samiske foreninger som bryr seg om å arrangere kurs i samisk språk i regi av Samisk Studieutvalg.

Konrad Nielsens Lappisk (samisk) ordbok
Foto: Åse Pulk / NRK

GULDAL: Imaštallá manne eai beroš

– Jeg hadde forventet større interesse. Men den er av en eller annen årsak meget laber, klager rektoren i Samisk Studieutvalg/ Sámi oahppolávdegoddi (SOL) , Heaika Hætta.

Heaika Hætta

Rektor i SOL, Heaika Hætta

Foto: Kjell Are Guttorm / NRK

SOL er underlagt Norske Samers Riksforbund (NSR), og er av Stortinget godkjent som studieforbund med berettiget statsstøtte i henhold til Lov om voksenopplæring. Det er NSRs lokalforeninger som har ansvaret for å arrangere kursene.

Studieforbundet får årlig tildelt cirka 800.000 kroner i statsstøtte til samisk språkkurs virksomhet. I tillegg har Sametinget bevilget 300.000 kroner til samme formål.

Men rektor SOL er utålmodig, og viser til at hittil er bare halvparten av pengene blitt brukt.

– Det er mange tar kontakt med oss. Men som regel hører jeg nesten ingenting mer fra dem etter at jeg har forklart at vi vil dekke utgiftene. Jeg lurer på hva årsaken til denne tausheten er, sier Hætta.

– Paradoks

Samtidig reagerer han på at mange klandrer politikerne for ikke å bevilge nok penger til kursvirksomhet.

– Så lenge vi har mye ubrukte midler, er de upassende å rope i media om at politikere ikke bryr seg og det ikke gis nok samiske språklige kurstilbud. Dette er et paradoks, sukker Hætta.

Returnerer kritikken

Ann-Mari Thomassen, NSR.

Leder i Hinnøy og omegn sameforening, Ann-Mari Thomassen

Foto: Bjørn Joachimsen / Foto Nord

Men leder i Hinnøy og omegn sameforening, Ann-Mari Thomassen, tar ikke kritikken ad notam, og sender ballen tilbake til ledelsen i SOL.

– De driver med altfor dårlig informasjon. Derfor får SOL få søkere, sier lokallagslederen som også er sametingsrepresentant (NSR).

Hætta innrømmer at informasjonsarbeidet kunne ha vært bedre.

– Markedsføringa kan aldri bli bra nok, svarer Hætta.

Ann-Mari Thomassen har selv lært seg samisk språk på kurs som SOL har arrangert.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.