Hopp til innhold

Celebre samer på catwalken

Valgkampen hardner til. NSRs presidentkandidat gjør karriere som modell.

NSRs Aili Keskitalo på catwalken under den samiske høstfesten i Oslo.

NSRs Aili Keskitalo på catwalken under den samiske høstfesten i Oslo.

Foto: Mette Ballovara / NRK

Presidentkandidaten Aili Keskitalo i Norske Samers Riksforbund var en av modellene i moteshowet på den samiske høstfesten i Oslo fredag kveld.

Selv om hun er vant til å være i fokus, så var catwalken skremmende.

– Dette var en ny og litt skummel opplevelse, men da jeg så kjentfolk i salen, gikk det bedre, lo en lettet Aili Keskitalo etter showet.

Vil få samiske designere frem i lyset

Hun tar slik i bruk nye metoder for å sanke stemmer den siste helga før valget.

– Jeg er her først og fremst for å synliggjøre samisk design, men om jeg slik slår to fluer i en smekk, blir jeg fornøyd, sier Keskitalo.

Mange ville se Keskitalo

Arrangør og designer Anne Berit Anti i Oslo Samiidsearvvi kulturutvalg har selv designet klærne som Aili Keskitalo viste. Anti studerer ved Kunsthøgskolen i Oslo og stilte ut arbeidet sitt for første gang i går.

– Det ble en skikkelig suksess, med masse folk som storkoste seg under hele festen. Lokalet var også stappfullt under klesshowet, sier Anti.

Foruten Anne Berit Anti stilte designerne Ilja Magga og Inka OS med samisk mote og Graveniid duodji med en ny og spennende strikkekolleksjon. Det var flere titalls antrekk som ble vist fram til musikk av blant annet Mari Boine og Intrigue.

Det var flere titalls antrekk som skulle vises fram under det samiske moteshowet i Oslo fredag.

NSRs Aili Keskitalo på catwalken under den samiske høstfesten i Oslo.

Foto: Mette Ballovara / NRK
Aili Keskitalo som modell. Overdelen er inspirert av et samisk ullsjal som krysses foran.

Aili Keskitalo som modell. Overdelen er inspirert av et samisk ullsjal som legges i kryss foran. Designet av Anne Berit Anti.

Foto: Mette Ballovara / NRK
Jeanette Aslaksen med Anne Berit Antis design.

Jeanette Aslaksen med Anne Berit Antis design.

Foto: Mette Ballovara / NRK
En kreasjon fra designeren Ilja Magga

En kreasjon fra designeren Ilja Magga.

Foto: Mette Ballovara / NRK
Klær fra Inka Duodji i Karasjok.

Klær fra Inka Duodji i Karasjok.

Foto: Mette Ballovara / NRK
Modell for Graveniid Duojit i Karasjok.

Modell for Graveniid Duojit i Karasjok.

Foto: Mette Ballovara / NRK

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.