Hopp til innhold

Fikk æreprisen og dro rett til Afrika

Ragnhild Nystad ble hedret av Norske Samers Riksforbund. Like etter at veteranen i norsk samepolitikk mottok ærespisen, satte hun kursen mot Afrika.

Ragnhild Nystad
Foto: Eilif Aslaksen / NRK

- Jeg ville gjerne ha vært lenger sammen med dere, men jeg har dessverre ikke tid, sa hun i takketalen til landsmøtet.

Selv om 62-åringen fra Karasjok ikke lenger er med i politikken, er engasjementet like stort som da hun var Sametingets visepresident.

Nå jobber hun med bistands- og hjelpearbeid for barn i Afrika i regi av Samerådet. I forbindelse med dette arbeidet reiste hun i går fra Kautokeino til Afrika.

Kastet ut av rådhuset

Norske Samers Riksforbund ga æresprisen til Ragnhild Nystad for 35 årelang innsats i organisasjonen og for det samiske folket.

LES OGSÅ: Nystad får ærespris av NSR

I talen fortalte hun om et barndomsminne.

- Jeg var en ung pike da jeg opplevde at min kjære bestefar ble kastet ut av rådhuset i Karasjok av ordføreren. Jeg ba til gud om at han burde slippe slike ting.

Til NRK Sámi Radio sier Nystad at dette minne har fulgt henne i alle år.

- Jeg er ikke sikker på om bestefars vonde opplevelse som fikk meg til å engasjere meg for samene, men det har sikkert bidratt mye, sier hun.

Nystad ble aktiv i Oslo sameforening i 1973. Etter hvert ble hun valgt til leder i NSR, og senere også visepresident på Sametinget.

- Tenk mer på miljøet

I takketalen sa hun at det samiske folket har oppnådd svært mye.

NSR-veteranen rettet også blikket framover, og trakk fram miljøvern som noe av det viktigste også samene må fokusere mer på.

- Hvor er det blitt av våre forfedres prinsipper om ikke å hente mer ut av naturen enn den tåler, og at vi ikke må legge igjen rusk som naturen selv ikke klarer å renske, spurte hun.

Nystad mener naturvern er det største utfordringen også for samene i framtida.

- Da bør ikke bare motorferdselen stå i sentrum, men også iverksetting av tiltak som sikrer framtidige generasjoners mulighet til å bruke naturen. Tiden er moden for folk i alle aldre å lære seg måten våre forfedre brukte naturen, sa hun i talen.

Nystad fikk overrakte et maleri laget av Josef Halse.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.