Hopp til innhold

- Steng Snøhvit-anlegget

La Melkøya-anlegget bli en bauta over feilslått miljøpolitikk, mener Susanne Amalie Andersen.

Susanne Amalie Andersen
Foto: Eilif Aslaksen / NRK

Andersen som er sametingsrepresentant for Norske Samers Riksforbund (NSR), holdt appell om miljøpolitikk på landsmøtet som pågår i Kautokeino.

Hun mener det er på tide å ta dristige valg i kampen for miljøet.

HØR: - Steng Snøhvit

- Barentshavet må bli petroleumsfritt område, og Melkeøya stenger vi. Vi lar bygget stå, som et monument på feilslått norsk miljøpolitikk, sa Andersen.

- Ikke aktuell politikk

Påtroppende leder i NSR og presidentkandidat, Aili Keskitalo avviser idéen om å stenge Snøhvit-anlegget på Melkøya i Hammerfest.

- Anlegget er kommet for å bli. Vi må forholde oss realistisk til petroleumsvirksomheten. Likevel er det grunn til å si at Snøhvit-anlegget er et ganske godt eksempel på konsekvensen av petroleumsvirksomheten i nord. Vi fikk mange løfter om miljøstanderen, men vi opplever i dag at Statoil har problemer med å leve opp til standarden, sier Keskitalo til nrk.no/sami.

HØR: - Snøhvit kommet for å bli

- Terrorister

Det var under behandlingen av NSRs miljøpolitiske program at Susanne Amalie Andersen kom med utspillet.

- Vi har terrorister i Sápmi i dag; de heter olje og gass. Av Jonas Gahr Støre har vi lært at man ikke skal forhandle med terrorister. Alle ser hva petroleumsvirksomheten gjør med jorda vår, men likevel vil vi ha endel av kaka. Kaka smaker kanskje stygt, men vi skal presse ned bit og bit, sa sametingsrepresentanten.

Hun mener miljøendringene i dag bare er toppen av isfjellet.

- Et rettighetsspørsmål

- Nå må vi innse at miljøspørsmål er et rettighetsspørsmål. Hvorfor skal vi rope om rettigheter hvis det ikke er noe igjen å bruke disse rettighetene til? Hvis moltebæra forsvinn, fisken flykte og beite blir ødelagt, spurte hun landsmøtet i NSR.

I forbundets miljøpolitiske program sies det ikke noe konkret om Melkøya-anlegget i Hammerfest. NSR ber imidlertid norske myndigheter om å anerkjenne at Norges rikdom er tuftet på olje- og gassressurser.

- Dette forplikter oss til å bruke store ressurser på å løse utfordringene med bærekraftig energiteknologi, heter det i miljøprogrammet.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.