Hopp til innhold

Vil at samene skal få velge selv

Norske Samers Riksforbund (NSR) vil at samene selv skal ha mulighet til å stoppe eller samtykke til genforskning på det samiske folket.

Ing-Lill Pavall
Foto: Eilif Aslaksen / NRK

Internasjonale selskaper er i ferd med å samle inn genmateriale blant samer , noe som har skapt reaksjoner i ulike forskningsmiljøer.

Flere urfolksledere i verden har tidligere advart mot å delta i slike prosjekter.

– Kunnskapen må forvaltes av oss selv

– Ny teknologi kan gi nye muligheter til å bygge kunnskap om samefolkets historie, men denne kunnskapen skal først og fremst forvaltes og bygges av oss selv, understreker Sametingets vararepresentant Ing-Lill Pavall (NSR).

Samenes rett til selvbestemmelse omfatter også retten til genetiske ressurser og hvordan forskning på disse ressursene skal foregå. NSR sametingsgruppe mener derfor at all forskning som gjelder samer, må tilpasses slike etiske regler som samenes urfolksstilling krever.

– Trenger et etisk rammeverk

– Vi ønsker å sikre at samisk kulturarv og biologiske arv bevares på en slik måte at eventuell kommersiell bruk skjer etter samtykke fra Sametinget.

Derfor ber Pavall nå Sametinget om å arbeide for å sikre at forskning på samers biologiske materiale gjennomføres innenfor et etisk rammeverk.

– Det må sikres at formål, gjennomføring og bruk av innsamlet materiale skjer etter samtykke fra Sametinget. Forskningen må også skje etter prinsippene om åpenhet og forhåndsinformasjon, uttaler Pavall.

Korte nyheter

  • Ođđa sámediggeválggaid ferte lágidit maŋimustá geassit

    Sámedikki ságadoalli Pirita Näkkäläjärvi ii sáhte vel dadjat, maid ođđa válggaid lágideapmi johtilis áigetávvaliin mearkkaša, dieđiha Yle Sápmi.

    Alimus hálddahusriekti (AHR) dagai historjjálaš mearrádusa, go mearridii vuosttaš geardde, ahte Suoma sámediggeválggaid galgá lágidit ođđasit.

    Ođđa válggaid galggašii sámediggelága mielde lágidit guovtte olles mánu geažes das, go válggaid gomiheames lea mearriduvvon.

    AHR presideanta Kari Kuusiniemi dulkojumi mielde ođđa válggaid galgá lágidit geassemánu loahpa rádjai.

    Pirita Näkkäläjärvi
    Foto: Ođđasat / Yle Sápmi
  • Eai beasa gieldda gohčodit Pajalan kunta

    Ruoŧa ráđđehus hilgu Pajala gieldda ohcamuša geavahit meänkieli nama «Pajalan kunta» gieldda bálddalas namman, čállá Fria Tider áviisa.

    Ráđđehus mieđiha, ahte lea vuogas čalmmustahttit veahádagaid ja nannet veahádatgielaid.

    Almmatge deattuha ráđđehus, ahte ii ovttage gielddas Ruoŧas leat eambbogo okta almmolaš namma. Sii livčče spiehkastan dás jus livčče dohkkehan ohcamuša.

    Fertešii lágaid rievdadit jus galggašii sáhttit gielddaide dohkkehit eambbogo ovtta nama.

    Meänkieli
    Foto: Svenske Tornedalingers Riksforbund – Tornionlaaksolaiset
  • Gielddaluohti bohciidahttá digáštallama

    Gáivuona gielddastivra evttoha dohkkehit sierra luođi gielddaluohtin. Dát ii oro buohkaid mielas nu buorre jurdda, go sin oaivila mielde ii leat Gáivuonas iežas juoiganárbevierru.

    – Mun in leat luođi vuostá. Luohti lea juoga mii gulai ja ain gullá boazodoalliide ja sámiide geain dát lea oassi iežaset kultuvrras, čilge gáivuotnalaš Levin Mikkelsen.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    Guovddášbellodaga gielddastivrraáirras Svein Oddvar Leiros dat evttohii, ahte Gáivuonas galggašii leat gielddaluohti. Son ii leat ovttaoaivilis Levin Mikkelsen čilgehusain.

    – Min gielddas lei dáruiduhttin dievaslaš. Dákkár oaivilat gullet dan áigái. Su suokkardallan čájeha, ahte Gáivuonas juigojuvvui. Nu ahte ii leat duohta ahte Gáivuonas ii leat juigojuvvon, lohká Leiros.

    Herman Rundberg ja su joavku Manne dat leat ráhkadan dán luođi.

    – Luođi mihttomearri ii lean suhttadit olbmuid, muhto digáštallan lea bures boahtin, árvala Rundberg.

    Gáivuona gielddastivra ávžžuha sidjiide ovddidit máhcahemiid gielddaluođi birra. Áigemearri lea dán mánu maŋimuš beaivve.